fredag 25 februari 2011

Svåra val

Måste erkänna en av mina svaga punkter, jag är helsåld på skotsk single malt whisky.
Att det finns så många olika karaktärer och smaker på "en och samma" dryck är helt fantastiskt.
Dessutom finns hur många olika destillerier och sorter som helst att prova på. Så lika och så skilda och så goda, för de flesta är faktiskt det, om man ger dem tid, kärlek och eftertanke när man provar dem.

Varje gång jag åkt utomlands de senaste åren har det blivit en eller fler flaskor i någon taxfree-shop eller liknande. Det börjar bli en dyr hobby (det här också...). Nu faller det sig också att jag dricker egentligen väldigt sällan och väldigt sparsamt, vilket har fått till följd att jag har många flaskor som jag bara har druckit ur en eller ett par gånger.

Det har inte hindrat mig från att handla vid efterföljande resa. Inte kommer jag heller att låta bli att handla vid kommande resor.
Så mitt barskåp växer...

Det stora problemet jag har, är att de gånger jag känner för att ta en liten "pinne" är att det blir så förbenat svårt att välja...

Uisge beatha = livets vatten
Skål på er.


Förresten, nu till slut så har min läkare skickat remiss till kärlkirurgen, så får vi se vad de har att säga om mina händer. Nån gång ska väl någon kunna hitta vad som felar, eller?

måndag 14 februari 2011

Haveri

Fan vad jag är less på vintern nu. *suck*

Förra måndagsnatten/tisdagen kom ett par decimeter snö, igen.
På tisdagskvällen efter jag kommit hem från jobbet och ätit så skottade jag som vanligt ihop en del innan jag körde med snöslungan.
Då jag var nästan klar, small det till ordentligt om slungan och det började schåsa när jag körde skruven. Trodde att en sten hade fastnat bakom utkastarhjulet, men jag kunde varken se eller känna någon sten, där jag stod på knä i mörkret på gången. Körde klart den lilla biten som var kvar och parkerade sedan slungan i uthuset. Bestämde mig för att leta stenar vid ett senare tillfälle.

På torsdagskvällen kom nästa oväder med blåst och drivsnö. Pulsade i knädjup snö ut till vägen på fredagsmorgonen för att åka med bussen till jobbet, som faktiskt kom i tid trots snöyran. Vädret blev bättre under dagen och till eftermiddagen tittade till och med solen fram.
BW ringde och sa att hon lämnat återbud till de kunder hon hade denna dag för att slippa skotta sig ut med bilen, så jag visste vad som väntade när jag kom hem.
Efter kvällsmaten iddes varken jag eller BW gå ut och skotta, så vi satt oss och tittade på skidskytte istället. Vi hade ju inget inplanerat under lördagen så vi skulle ha gott om tid att skotta innan BW skulle iväg och jobba på lördagskvällen.

När vi ätit frukost gick vi ut.
Då jag rullade ut slungan såg jag vad som var fel. Gaveln på slungan hade släppt i svetsfogen och snöskruven hade då "ramlat ner" och skrapat bort färgen på plåten under. Där stod vi på en igensnöad tomt utan snöslunga och några timmar kvar till BW ska iväg...

Ringer då en granne som har en lastmaskinfirma och ber om hjälp. Han kommer en stund senare med en hjullastare och röjer nedfarten från vägen i ett par svep. Därefter lastar vi slungan i skopan och åker iväg till hans "verkstad", plockar fram svetsen och vips så är slungan funktionsduglig igen.

Tillbaka på tomten sätter jag igång med resten av snön. Snövallarna som drivit ihop är högre än vad slungan gapar över så jag får tugga mig fram och tillbaka flera gånger samtidigt som jag måste ”bryta ner” delar av drivorna som når mig upp till brösthöjd på vissa ställen.
Drygt 1,5 timme senare gör jag en paus för mat, har då fått ren hela nerfarten till och förbi garaget. Tvingar nu ut min mörbultade kropp för att slita med resten.
Bitvis ger drivningen till hjulen upp ( överbelastning? ) och jag blir tvungen att pressa och rycka 125kg snöslunga genom meterhöga packade snödrivor.
Det tar mig ytterligare en och en halv timme att baxa slungan fram genom snömassorna innan jag fått bort allt från gångarna.

Överbelastning eller haveri tycks nu även ha drabbat min ländrygg. Det värker och smärtar rejält främst när jag reser mig upp från sittande/liggande till stående, eller när jag vrider mig i sidled. Har stått och jobbat nästan hela dagen vid mitt höj- och sänkbara skrivbord. Tror jag hoppar över cyklingen de närmaste dagarna. Dessutom har det blivit onödigt kallt, -21 i skrivande stund.

I går kväll hade klubben årsmöte och jag fick åter förtroendet att vara klubbens kassör. Mötet förlöpte smidigt och vi hade några intressanta diskussioner. Jag ser med tillförsikt fram mot det kommande året då vi kanske får till ett bättre arbete framöver. Viljan tycks i alla fall finnas.

Råttjägarna har lyckats med sina uppdrag vid minst fem tillfällen sedan senaste bloggningen. Bra jobbat.